Att Skriva.
Det var så länge sedan.
Att skriva för skrivandets skull, för
att berätta, förmedla och bevara.
Jag har svårt att låta tankarna flöda
ned i skrift så som de brukade göra för många år sedan. Jag
kunde sätta mig ned med ett enda litet frö till tanke i huvudet och
se hur det växte till något stort. Det känns mer ansträngt nu på
något vis, en osäkerhet, nervositet och inbillad känsla av att jag
har något att bevisa hänger över mig.
Trots det, så sitter jag faktiskt här
på en kall tågperrong och skriver det första inlägget till vad
som förhoppningsvis skall visa sig växa till något intressant och
givande, för fler än mig själv och min kära sambo.
Vi har en tanke med den här sidan,
eller ja, fler än en.
Det som ligger mig närmst om hjärtat
är att försöka förmedla lite av den glädje jag känner när jag
skapar saker. Att dela med mig av de projekt jag är stolt över att
ha rott i land och hur jag gick till väga för att nå ända fram.
Det innebär att jag kommer lägga upp alldeles för många bilder på
bland annat smidesföremål, hemsydda medeltidskläder, träsniderier
och läderarbeten.
När man skapar saker så blir det inte
alltid som man har tänkt sig från början, så jag kommer utan
tvekan även att lägga upp bilder på mindre imponerande objekt.
Dessa kan anta skepnader som kan vara, men inte begränsar sig till
att likna trasiga ringbrynjeringar, avbrutna träskedar, skeva
bordsdukar och sönderskrubbade miniatyrer. I dessa inlägg kommer
frustrationen i att skapa visa sig vara större än den tidigare
nämnda glädjen.
Så kan det gå.
Cheers!
/Gabriel
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar